MTBO
Video från SM i Säter
Siljan runt 2016.
Första lördagen i juni går alltid Siljan Runt. Tre rutter finns dat att välja på, dels Orsasjön runt, dels Siljan runt och slutligen båda sjöarnarunt.
I år blev det Siljan runt en sträcka på 12 mil.
När det gäller att anmäla sig till detta så gäller det att vara ute i tid eftersom antal startande är begränsat till 5500 st.
Själv anmälde jag mig redan i december året före.
Året lopp gick i vackert och bra cykelväder och var ett av de bättre under senaste åren.
Lite köerfår man räkna med i början. Bilderna ovan är från starten och första matkontrollen i Garsås.
Allt eftersom tävlingen lider så glesas köerna ut. Nedanstående bilder är från kontrollen i Leksand efter halva vägen, samt kontrollen i Hjulbäck när det är 3 mil kvar till målet på Sollerön.
Skönt när man sedan är framme vid målet. Sista backen upp mot kyrkan kan kännas tungt i benen.
Nöjd med dagen och en dalahäst till i samlingen så var det bara att spänna på cykeln och styra kosan mot Falun.
Den ultimata träningen för kroppen
Dags att skrota mina gamla MTB-hojar, eller kanske jag behåller en som slängcykel.
I dag beställde jag en ny Scott aspect 610 från England, så nu väntar jag på leverans.
Klar för en träningstur i våra nya cykelkläder
Kolla in mina nya s
kor
Idag var det dags att prova på något helt nytt, nämligen att cykla på en Velodrom
I Falun finns Sveriges enda velodrom och för er som inte vet så mycket om denna så kommer först lite velodromfakta.
Vad är en velodrom?
En velodrom är en oval lutande bana för både träning och tävling på cykel. En velodrom kan vara konstruerad av antingen trä eller betong och byggs antingen som utomhus- eller inomhusbana.
Velodromen är konstruerad av kanadensaren Peter Junek, ursprungligen från Tjeckien, som i mer än 30 år konstruerat och byggt velodromer över hela världen.
Velodromen är konstruerad av lösvirke och med en yta av 18 mm björkplywood. Velodromens längd är 190 meter och bredden 5 meter plus 0,6 meter för ”blå bandet”, ytan längst ned. Innanför det blå bandet finns en säkerhetszon som är 2,5 meter bred och helt plan.
Varför behövs en velodrom i Sverige?
Snö och slask skulle kunna vara den enkla förklaringen men faktum är att det finns betydligt fler goda skäl än så!
Det första skälet heter tränings- och utvecklingsmöjligheter. På en velodrom kan man redan som ung kille eller tjej börja träna teknik och kondition under kontrollerade former utan någon som helst inblandning av annan trafik. Eftersom man på en velodromcykel alltid måste trampa utvecklar man ett mycket bra rundtramp, man lär sig att trampa fort och framför allt lär man sig att cykla nära andra i täta ”närkamper”. Detta skapar cyklister som klarar av att ligga i stora klungor på ett bra sätt.
Det andra skälet heter internationell utveckling. Precis som Storbritannien gjorde för cirka 12 år sedan, bestämde sig för att bli en världsnation på bana, både kan och vill vi att Sverige skall bli en ledande cykelnation även på bana.
Historik.
Redan i slutet på 1800-talet blev velodromcykling en mycket populär företeelse, både i Sverige, Europa och USA. Faktum är att Madison Square Garden i New York först startades som en velodromanläggning.
I Sverige fanns den sista velodromen i Stockholm. Efter ett beslut av Svenska Velocipedförbundet anlades en utomhusvelodrom vid Kristineberg på Kungsholmen 1923. Efter några års användning revs den och fick ge plats åt Kristinebergs IP.
Hur kom det sig att vi testade att åka på velodromen och hur kändes det?
Inom velodromen i Falun finns gymmet Sportlife och denna dag så var vi 4 st som hade anlitat Roine Grönlund som instruktör för våran prova på runda.
Roine jobbar som instruktör på Velodromen med bl.a. följande meriter.
Svensk mästare i linjelopp 1975, totalsegrare i bergspristävlingen i Milkrace (England runt) 1973, etappsegrare i Milkrace 1974.
|
|
|
Roine
|
Förs lite om cykeln: En velodromcykel är snarlikt en vanlig landsvägsracer förutom att den saknar bromsar, växlar och frihjul. Alltså finns bara en växel och tramporna följer med hela tiden. Exakt samma sak som det var på trehjulingarna när man var liten. För att bromsa så var det bara att hålla igen med tramporna. Vill man åka baklänges så är det bara att trampa bakåt. Men det är det ingen som gör.
Vi började att åka runt på den mörkblå säkerhetszonen för att känna på cyklarna. Sedan blev det slalom mellan lite koner. När vi började behärska cykel så var det dags att ta steget upp i banan. Förs längs ner på det ljusblå fältet för att sedan öka farten och gå upp till den röda linjen.
Det var här det började bli läskit. Kurvornas dosering är mycket värre än man kan tänka sig när man står nere och ser på. För att int kana ner så var vi tvungna att trycka på så att vi hade bra fart och därigenom sögs fast i underlaget.
Efter några varv så var det dags att klättra ännu längre upp i banan. Nu hade man blivit lite tuffare så det kändes inget värre där uppe än då vi höll till på den röda linjen.
Som avslutning så blev det fri åkning med varierande plats på velodromen. Låg man högt i kurvorna och gick nedåt på rakan så blev det väldigt skjuts med denna nedförsbacke.
Avslutningsvis så var det en trevlig men lite otäck upplevelse. Precis som det är att åka berg och dalbana.
Förr eller senare så lyckades man eller kanske man skall säga senare eftersom jag blev riksmästare i MTBO för 70 åringar.
Men för att börja från början.
En orienteringskompis till mig som vet att jag brukar hålla på att cykla undrade om jag hade sett att det var Svenska Mästerskapet i MTBO i Borlänge helgen den 7-9 juni.
Kolla i inbjudan och såg att det fanns en klass även för 70 åringar. Fastnade för medeldistansen som skulle gå på lördagen. Den kändes rätt i både längd (5,5 km) och antal kontroller (10 st).
Två killar var anmälda. En från Järla och en från Umeå. Eftersom detta skulle bli min första tävling så var det bronsmedaljen jag fick sikta in mig på. Hade tidigare dock provat på några träningar samt eftersom denna tävlingsform är närbesläktat med skidorientering så kände ingen oro för orienteringsmomentet.
Värre var det med cykeln. Min dämpade cykel är både stor och tung så till slut valde jag min gamla odämpade cykel. Den är förmodligen över 20 år gammal och blir tävlingens älsta cykel. Gammal karl = gammal cykel. Annars så är denna sport en typisk prylsport med cyklar av senaste årsmodeller för för hur mycket pengar sm helst. Allt övrigt skall också vara spejsat.
.
Det övriga som kläder, handskar, skor och hjälm hade jag som var helt ok eftersom jag har satsat på landsvägscykling.
Dags för start och när jag fick kartan i min hand så kände jag genast igen mig eftersom detta liknade skidorientering. Bara att läsa in till ettan och ge sig iväg. Sedan flöt det på det gällde bara att undvika alltför stora gropar och höjder. Väl i mål så kände jag mig nöjd. Inga missar men hur fort hade det gått. Killen från Umeå som startade före mig hade jag cyklat om så andraplatsen var fixad.
Efter en stunds vänta så kom resultatet. Seger med 7 sekunder så tala om röta.
Kanske det blir någon tävling mer i fortsättningen. Vem vet.
 |
| Min bana med inlagd rutt |
Intresanta motionstävlingar 2013
Siljan Runt den 1 juni
Kom ihåg att det är begränsat deltagareantal på Siljan runt.
Vansbro Bianchi den 3 juli
Falu CK Borlänge CK
Cykelklubben
